Trasig Kanyl

Idag råkade jag, faktiskt av misstag, försova mig. Deus var här också, och eftersom han hade prov fick han ta min cyckel. Då räknade jag givetvis med att han faktiskt skulle ta sig helskinnad fram till skolan och få provet gjort ...Inte då.

Under min andra lektion får min klasskamrat Joel mail från honom där han frågar efter mig, och ber mig komma hem till honom efter skolan. Smått oroad tar jag mig dit efter provet för att finna honom liggandes i sängen med en svullen fot.

Vi tog oss snart med Jonathan och Amis hjälp till sjukhuset, där de röntgade. Tån var inte svullen, den var bara ur led och det som såg svullet ut var benet som stack åt ett konstigt håll. De tog in honom i ett separat rum och rättade till det. Utanför satt vi och hörde svaga flämtningar. Inga skrik i alla fall.

Nu hoppar han runt på kryckor stackaren. Och jag, jag får glädjen att ta hand om honom, vilket jag givetvis gärna gör.

Nu sitter pojkarna där nere och tittar på Starcraft. Jag hoppas bara att det skall ta slut så snabbt som möjligt (det är två matcher som båda är bäst av fem. Som bäst är det sex matcher, i värsta fall tio). Jag själv tar tillfället i akt att plugga lite.

Då jag vaknade regnade det som bara *(insert random ugly word)*. Det var dock över då det var dags för mig att gå till skolan så jag tog mig dit torr. Då vi slutade fyra timmar senare sken solen och det var dryga tjugo grader varmt. Vädret här är ... konstigt.

Här om dagen var det förresten en märkbar jordbävning då vi var i skolan. Den var ganska långt ifrån oss, men där den slog hårdast mätte den tydligen 6.9 på richterskalan, vilket är ganska starkt.

Nu närmar sig slutproven, så denna helg lär det bli mycket studier och lite annat. Det tycker jag är måttligt roligt, men det är väl sunt antar jag.