Trasig Kanyl

Fast inte för mig, bara för Jonte. Han började skolan igår (och tro mig, ingenting är bättre än att ligga kvar och sova när någon annan ska upp och göra nytta).
Eftersom jag sov ganska länge igår hängde jag här i skolådan tills han kom. Jag roade mig utan problem med filmer och internet de få timmar som var kvar. Sen lagades lunch.
Sen promenerade vi ut på stan.

På kvällen ringde Klara, en gamal klasskamrat till Jonathan som vi träffade tidigare i veckan. Hon bor hos en värdfamilj i två veckor, och hör och häpna, hennes familj vill bjuda oss på middag. Ja, det var bara att tacka ja, så ikväll ska vi på middagsbjudning hos en genuin japansk familj.
Jag hoppas verkligen att de väljer att servera oss något gott kött och inte något konstigt. Det blir bara lättare att hålla god min och äta om man inte får kväljningar av maten - skämt åsido - jag är säker på att maten är god och att allt går bra.

Snart ska jag upp ur sängen, som sagt. Klockan är kvart i tio, så det är väl på tiden att man gör något medan dagen ännu är ung. Min plan är promenad här i Nakano. Jag ska helt enkelt undersöka om jag hittar till någon av tågstationerna - och ännu viktigare - att jag hittar hem igen. Jag ska handla lunchmat också.
Sen kommer J hem, och så blir det lunch, ut på stan, hitta lämplig present till japanska familjen, och sedan ta sig till tågstation vilken-det-nu-var till klockan halv sju. Jag är lite nervös.

Imorgon planerar jag en trip till Harajuku och Takeshita-dori, för lite seriös shopping, strollande i området och allmän utforskning. Jag måste hitta en karta över denna stad.