Mitt första skollov här i Japan går mot sitt slut. Det var varit precis lagom. Lagom mycket ute, lagom mycket hemma, lagom mycket vila, lagom mycket hitta på saker.
En av de första aktiviteterna var Viktors mata ne party. Han är i Sverige nu. Det är lite tråkigt, förstås. Det är aldrig kul då trevligt folk åker hem, men så kommer det ju vara, så det är bara att vänja sig. Jag har tre terminer kvar, och alla andra som har kortare tid kommer jag få säga adjö till, förr eller senare. Om inte annat då jag återvänder till Sverige, om jag nu gör det.
Vi avslutade lovet fint igår. Först firade vi midsommar i Yoyogi och lärde japaner "Björnen sover". Det är en mycket kär lek för oss Svenskar, eftersom vi ofta slåss mot isbjörnar. Jag fick även ett nytt namn, Ellzbeth. Mina vänner säger bara Ellz.
Sedan drog vi vidare till Trumproom, den enda klubben jag varit på här i Tokyo (och ärligt talat känns det inte som jag behöver fler klubbar än den). Den är lagom liten, den är konstig, och ibland spelas där faktiskt till och med bra musik som inte bara är massa hemska remixer med på tok för mycket bas.
Dansade (läs rörde mig i takt till musiken) tills klockan var närmare halv fyra. Åt kebab med Amadeus och Fredrik. Tog första tåget hem.
Jag är så glad att min alkoholkonsumption är på en sund nivå. Våra japanska vänner som vi hade med kunde knappt stå vid kvällens slut. Inget ont om det, om än att jag inte ser något syfte i att dricka så mycket, men jag är glad att jag själv kan ha grymt kul ändå.
Denna kväll var där mycket få folk, vilket passade mig alldeles utmärkt, även om det har sin charm när där är mycket folk.
Antal japaner jag råkade stöta till så de välte sin dricka över hela sig; 2